Browse Items (1683 total)

MCXIIIJS6_148.jpg
Liksom Lapparne iaktaga äfven Samojederne densed, att du främma emot en främmande, att hanledes att sitta på högra sidan om spiseln vid vär-den och värdinnan. The Nenets tent is divided into two halves by a virtual line crossing the tent…

MCXIIIJS6_147.jpg
Samojedd[er]. äro mycket omtåliga och mistänks[amma]. För ettsnedt ord gifva de den största fördel till spillo. The Samoyeds are very impatient and are mistrustful. They can waste a large deal for only one angry…

MCXIIIJS6_146.jpg
Samojederne äro oförskräckta. På små båtar färdas de till Nov[aja]. Semlja, och tyckas ej begripa att dervid är ngn[någon] fara. Härom talade frågade,jag med en Samojed, och yttrade frågade, att stormen lätt kundeom han ej hyste några fruktan…

MCXIIIJS6_145.jpg
[Cap. 5] National-Carakter National character, in relation to the philosophy of Hegel and Herder, can also be seen as a part of a wider phenomen in texts describing the ethnically or socially other in European travel writing and literature.…

MCXIIIJS6_144.jpg
Om fadren ej lefver, har den yngsta brodren rättatt äkta sin hustr syster (Se sjud[babts]. 4) If the father is not alive, the youngest brother has the right to marry his sister (See syudbabts 4) Om vintern begrafves ofvan, om…

MCXIIIJS6_137.jpg
När en Samojedisk hustru är i beråd att föda, gör man förhennes räkning en liten tsjum (meädiko) och tillkallar en пови-валная бабка. För henne måste födelskan bekännaom hon varit sin man otrogen. Utan en slik bekän-nelse kan ingen…

MCXIIIJS6_122.jpg
Obs. A Nenets wedding is a complex ritual that takes place in both the bride’s and the groom’s home camp. The wedding begins after the bride price and dowry are ready, when the groom comes, together with the spokesman and his family,…

MCXIIIJS6_121.jpg
Cap. IV. Chapter IV Giftermål. Matchmaking, roughly of a similar kind, is described in several sources. The dialogue is also noted down in note. (Zuev 1947: 60–62; Schrenk 1848: 474–479; Islavin 1847: 125–130; Chomič 1966:…

MCXIIIJS6_117.jpg
Samojederne pålägga ej sina qvinnor Traditionally, women’s space is centred in and around the tent and the camp, in contrast to men, who work and typically move outside the tent and the camp. The tent as a whole can be considered a women’s…

MCXIIIJS6_106.jpg
öfverlopps-artikel. Så eger han intet begr[epp].om att samla göra besparing af husförnöden-heter. När han t.ex. fiskar om sommaren,och fiska-fänget en dag aflöper efterönskan, så rör han sig den andra dagenej ur tältet och begriper ej,…

MCXIIIJS6_105.jpg
Samojederne spisa ett hufvudmål [påkommer] om dagen, somintäges på aftonen. The Samoyeds eat one main meal a day, which is in the evening. Samojederne äta otroligt; men besitta tillikader wanan att uthärda hunger i fleredagar.…

MCXIIIJS6_103.jpg
Samojederne besitta kunsten att med knifvensirligt förfärdiga diverse husgeråd. Deras slädor, On constructing sledges, see Golovnev, Kukanov & Perevalova 2018: 204–207. On drums, see Chomič 1966: 214–215 and IEAS 1961: 437, 451–452.…

MCXIIIJS6_101.jpg
och å hvardera sidan finnas tvenne, och emellandem finnes en tvärstånge tjih. TN ти denotes the two horizontal poles at the height of 1.5 metres attached to each other and сымзы in the back of the tent and to the tent poles on both sides…

MCXIIIJS6_100.jpg
Beståndsdelarne i en Samojedisk kåta (meäh): TN мяʺ(д) ʻtent’. The conical Nenets tent was described by most researchers and travellers who worked among the Nenets. Castrén is here describing the winter tent. Despite the furs, the tent…

MCXIIIJS6_099.jpg
Jimbuitta, TN имбыт”(д) ʻshirt, women’s dressʼ. According to Chomič, имбытʺ denotes a men’s parka made of fabric and worn over TN мальця. Имбытʺ is flaring and has wider armholes than мальця. (Chomič 1966: 118; Tereščenko 2003: 143;…

MCXIIIJS6_098.jpg
ränder omvexlande med svarta och hvita färger. Bolshesem[elska]. Samojed[er].bara på malitsas hsk[hundskinn]. qvinnorna på på paniih hundskinsfåll:werlek hjelpa sig Samojederne endast med malitsa, hken[hvilken], föratt ej blifva våt, är…

MCXIIIJS6_097.jpg
Såwaah: TN сава ʻhat’. According to Chomič, there are several types of hats among the Nenets women and Castrén’s description comes close to TN няндуй (сава), a semi-circular hat with long earflaps and two decorated reindeer skin belts…

MCXIIIJS6_096.jpg
Cap. 3. Boningssätt, klädedrägt, spis och matlagning. Chapter III. Housing, clothing, stove, and cooking. Panitsa Paniìh (Паница) Castrén is here describing what is called TN тарявʹ пани or таряха пани. For a detailed discussion…

MCXIIIJS6_093.jpg
Renslädor.en lång en stång (hariej) TN харей ʻdriving pole’. A similar description of a driving position is given by Golovnev, Kukanov & Perevalova 2018: 208. af 3-4 aln[ar]s längdhvarmed han sticker renarne i sidan och vid benendå…

MCXIIIJS6_092.jpg
Renslädor och andra körredskapSamojederne bruka ej kerisser, Presumably, a loan from the Sami kieris, geres ‘pulka, sledge’, referring to a low sledge without runners typically used among the Sami in Nordic countries. såsom Lapparne,…
Output Formats

atom, dcmes-xml, json, omeka-xml, rss2