Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 006

[6]

Aldšek, палъ Pik-eldšek, повернулся
Iluhe, возмемъ (послѣ)
Ilut, возмёмъ (теперь)
ih l. ihand, han tog, взялъ
Tafé, eg. taphé, med honom
Pagî, knif. Paup, min k.
Gop [→ Kop], mska = Gom [→ Kom] (haf guu [→ kuu]
Nief, тытка, Niehop
Obs. h i slutet blir f
Obs. k͔ guttural [samkar?] alltid efterföljande vocal
Pulb, böld
Coš, сало S. čošm
Pöu, [böld→] ‹чрѣй?›, l. köu, мозгъ
Ormbak, växa Part.Fut. orfa
Orwešpap.
Amdak, сижу. Omdeldšak
mb till mm l. m
Au, moder (Ewep, amba)
p och m
u[?] och k
k och ng
tn, till nn
Amnak, afak, ablebe
Okermú čîndša, en droppe
Cua|ehek, cuheka
Humek, тихо, huoma
m i slutet af ord förbytes alltid till p.
Logadehe, ctr. -dé
Konnad[sic] för kondand
Timmand för timband
Orblage för [ormblage→] ormlage
Ablebe för amlebe
āmdak, сидѣлъ = Omdak
Omdeldšak, посадилъ
Au, moder, Áau, en annan. Obs. accentlösa och oaccentuerade ord
Obs.
— Ett kort oaccentueradt e blir äfven i början af ord ê eller ä (se Lex.)
— ett oacc. i blir î, ett kort u blir gerna o, ett kort y blir ö
— Húoma, lugn, Humék
— Húomadšéšpa, т. стало
— Hîr, kor = hî́r (?i)
Híra-po
— Hilealdšap, сломалъ, hiljuan, сломался
*Nm antager ofta c (ts) för č, ds l. s för dš
Obs. ds ljuder wekt ungefär sås. dz.
Nm. eger äfven č, t.ex. koč
— [Hačap →] Háadšap, окусилъ
Hăčéjap l. Hăčédšap
Nb. 1. aa till a
2. dš till č
3. acc. på andra stafvelsen
— Haarap, привѣзалъ, Hărnap, för position
— Káa’i, морозъ. Om acc. faller på diphtongens första vocal, afsöndras den från efterfölj.
— Kuunák l. kunák, убѣжалъ
— En accent. st. i slutet af ord ljuder ej såsom lång, och accenten märkes ej derå t.ex. kulé, košár, etc.
— Kuak, kumbak, kuubal, död
— Koóak, богатѣлъ
— Nj.
Obs. Nuu, ögonhår (ej nŏ)
— nm efterf. hdra
— Peap, peagassap
ea, ie etc.
— Pii, natt pem. Ett långt accent. i bl. e
Pĭ, осина, pim