Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 141
Title
Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 141
Description
[141]
Auxiliaria
1. Eak, jag är
Eand
Ean l. Ek
1. Eai
Egeli
Eag
1 Eut
Egelt (Egelet)
Eget l. eádat
Prt.
1. Ehak
Ehand
Eh l. Ehan
1. Ehai
Eheli
Ehag
1. Ehut
Ehe|ält (Ehälät)
Ehe|ät l. Ehádat
Fut.
1. Elage
Elende
Ela l. Elahe
1. Elahi
Elelihe Ellihe)
Eleǥe
1. Eluhe
Ele|ähe
[Elle →] Elé l. Elade
Conj.
1. Enik
Enind
Eni
2. Enivi
Enili
Eniaǥ
3. Eniút
Enilt (-let)
Eniádat l. Enit
Imperat.
2. Ek
Ei (eji, eei)
Egeli
Eiaǥ (Ejiag)
Ead
Eiamdat
Inf. Egu
Ger. Ele
Part. Édäl, Ebäl [meaning for both:] бывший
Eha
Pass Épa
Endak, есмъ
Epak, былъ
Ekuak, бывалъ
Endšak (ensak), б. хочу
Ešpap[sic] etc.
k, p, t
ng, m, n
Hjelpverbet blir förenat med sitt predicat, hvarvid inträffa följande förändringar:
a) Efter veka vocaler förbytes efterf. a till ä, ex. pergeäk, för pergeänd för perg eak, ean
b) l hos adj. bortkastas, t.ex. tänuhul, я умный, täneheak, Prt. tänehehak, orful, stark, orfeak.
c) En oaccent. vocal i slutet bortkastas (se föreg. ee)
d) En accentuerad vocal bibehålles [koská, dålig, koskak→ —]
e) om prae[dn?] lyktas på vocal, åtskiljes de två sjt. vocalerna medlest j, t.ex. podal, lugn, podajeak, keba, liten, kebajeak.
f) äfven k i slutet bortkastas, t.ex. šabek, lätt, sabeak, kêptek (keptegä [t?]) kepteak *
g) p förbytes till m, t.ex. Hačep, tung, hačemeäk
h) att t (det [blöta?]) öfvergår till n följer af sig sjeft.
i) dialectvis antager g framför e ett a t.ex. njarg, röd, njargeak l. njargaeak l. njargajak
* (lärer då ej höra till stammen, ty k plär annars förbytas till ng, t.ex. yčeček, ung, Yčečengeäk
pörngeák (pörk)
ärak, gammal, ärang eäk
Nädeng eäk af nädek
Kung eäk af Kuk
— Ruš eäk
Pajang eäk, старуха
Emang eäk, баба Ema
d.ä. Efter vocal ng.
Obs. Rusok, Tatarok för R., T. eak.
Auxiliaria
1. Eak, jag är
Eand
Ean l. Ek
1. Eai
Egeli
Eag
1 Eut
Egelt (Egelet)
Eget l. eádat
Prt.
1. Ehak
Ehand
Eh l. Ehan
1. Ehai
Eheli
Ehag
1. Ehut
Ehe|ält (Ehälät)
Ehe|ät l. Ehádat
Fut.
1. Elage
Elende
Ela l. Elahe
1. Elahi
Elelihe Ellihe)
Eleǥe
1. Eluhe
Ele|ähe
[Elle →] Elé l. Elade
Conj.
1. Enik
Enind
Eni
2. Enivi
Enili
Eniaǥ
3. Eniút
Enilt (-let)
Eniádat l. Enit
Imperat.
2. Ek
Ei (eji, eei)
Egeli
Eiaǥ (Ejiag)
Ead
Eiamdat
Inf. Egu
Ger. Ele
Part. Édäl, Ebäl [meaning for both:] бывший
Eha
Pass Épa
Endak, есмъ
Epak, былъ
Ekuak, бывалъ
Endšak (ensak), б. хочу
Ešpap[sic] etc.
k, p, t
ng, m, n
Hjelpverbet blir förenat med sitt predicat, hvarvid inträffa följande förändringar:
a) Efter veka vocaler förbytes efterf. a till ä, ex. pergeäk, för pergeänd för perg eak, ean
b) l hos adj. bortkastas, t.ex. tänuhul, я умный, täneheak, Prt. tänehehak, orful, stark, orfeak.
c) En oaccent. vocal i slutet bortkastas (se föreg. ee)
d) En accentuerad vocal bibehålles [koská, dålig, koskak→ —]
e) om prae[dn?] lyktas på vocal, åtskiljes de två sjt. vocalerna medlest j, t.ex. podal, lugn, podajeak, keba, liten, kebajeak.
f) äfven k i slutet bortkastas, t.ex. šabek, lätt, sabeak, kêptek (keptegä [t?]) kepteak *
g) p förbytes till m, t.ex. Hačep, tung, hačemeäk
h) att t (det [blöta?]) öfvergår till n följer af sig sjeft.
i) dialectvis antager g framför e ett a t.ex. njarg, röd, njargeak l. njargaeak l. njargajak
* (lärer då ej höra till stammen, ty k plär annars förbytas till ng, t.ex. yčeček, ung, Yčečengeäk
pörngeák (pörk)
ärak, gammal, ärang eäk
Nädeng eäk af nädek
Kung eäk af Kuk
— Ruš eäk
Pajang eäk, старуха
Emang eäk, баба Ema
d.ä. Efter vocal ng.
Obs. Rusok, Tatarok för R., T. eak.