Ostiak-Samoiedica 1.1 Page 003

[3]

Bokstäfver
a (‹â?›) , e, ê, i, î, o (ô, u), u (ụ, û=o), ä, ö (y), y.

b, p, d, t, g, ǥ, h, x, j, k, k͔, l, m, n, r, s, š, (c) č, dš, w.

h, x, k, k͔, g, ǥ
— h ljuder ofta såsom ett gutturalt x, [men blötare??, likn. ǥ, t.ex. _? → —]
— gh förek. ofta i Dual. och närmar sig r (kuellaghe)
g, är aspirer. [i sht i slutet>—]
— k [i sht i slutet] i Dual. ljuder vanl. sås. g aspir. h
— kh i Dual. blir k͔
— ph i Instr. blir f
x

— dš st. vekt i slutet af ord. šidš, kol, pedš, yxa.
— Efter de emphat. cons. dunkla vocaler
ô, k͔oč, örring, k͔omb, våg
û, k͔umbak
u efter det Ryska k ([_])
— Schemata: kage͑l, släde
— u är i början af ord det rent Finska u
Hårda consonanter: k, p, t, h, s, š, č, f,
Veka: b, g, d, l, m, n, r, j, w, dš
n framför hårda vocaler[sic] blir t
t framf. — — — n
n framför t blir — t.
— Hårda vocaler följa (in i orden efter hårda och veka efter veka. Dock är dna lag ej fullt bestd i Sam. I sht. är acc. plägar dess sista cons. bl. hård.

Ett oaccentueradt ö blir y, t.ex. ö́g, mössa, ygép, min mössa, ögöli, eder mössa

Ett oaccentueradt e blir ä, (se suffixa)

nd till nds (efter l, n) t. keldš för kelnd, se suffixa

nj till ji, se suff. i Plur.

Obs. Pu l. puo, träd, år
Py l. pyö, sten

ts (ц) finnes ej, dföre öfvergår th till s (ss), t.ex. mathe l. masé (-sse?)
Čumal, ostjakisk. Čuma še, Ostj. språk Obs. l framför hväsljud [kan] bortfalla
(Čumal and, holak, kala, k͔up l. gup, -l lêr, mat, wat, nedek, pöu, še, čö, top)

c (ц) förek. i stf. [dš→] č ofvanom Narym, t.ex. acap för adšap, orcap för örčap

ds (dz) förek. ofta i Nm
kh = x
gh = ǥ
ph = f

Húurup Pl. huurút

Det oaccent. ê ant. ofta ljudet af föreg. lga vocal, t.ex. hookê|ornak, ползалъ