Saga 2. Page 575
#Deletion: elfvenflodenAddition,#Deletion: de och deras kronorAddition äro sammanvuxna. Floden löper emellan #Deletion: demträdenAddition. #Deletion: Den äldre flickan systern säger: "Se, hvilka höga buskar!" säger den äldre systern. Den yngre fattar en knif, för att afAdditionskära en qvist ifrån träden. Knifven sticker ihjäl henne, hon dör och båten stadnar vid stranden. Den äldre #Deletion: sys flickan lyftar sin döda syster #Deletion: frånurAddition båten och säger: "Båt, far #Deletion: dit tillbaka ditAddition, #Deletion: hvarideriAdditionfrån du kommit." Genast #Deletion: tillbakaåtervänder båtenAddition. Den äldre flickan går nu att begrafva sin döda syster och bär henne till en granskog. Frågar Qvinnorna TadibenAddition med spåtrumman af sin systerAddition: "Hvar skall jag begrafva #Deletion: hennedig, systerAddition, monne här?" Systern Systern svararAddition svarar: "Begraf mig icke i granskogen, der går folket och skrämmer mig," Bär henne längre, ser en björkskog, frågar återAddition med spåtrumman: "Skall jag begrafva #Deletion: hennedigAddition här?" Systern svarar: "Begraf mig icke i björkskogen, der går folket, hugger björkar och skrämmer mig." Bär henne ännu längre, kommer till en tallskoglärkträdAddition, frågar med spåtrumman #Deletion: om hon icke skulle: "Får jag ickeAddition begrafva #DeletiondigAddition i tallskogen?" Systern svarar: "Begraf mig icke i tall-skogen, der gå barnen, bryta qvistar och skrämma mig." Nu är systern trött att bära, ser en björkbuske, säger: "der begrafver jag henne, händerna värka, jag #Deletion: orkarförmårAddition ej bära henne längre." Kommer till #Deletion: björbusken, finner der ett #Deletion: björnidevargboAdditionBjörnide. Contradiction, huru uppkommasAddition, lägger systren i #Deletion: nidetboetAddition #Deletion: ,utan att mera fråga med spåtrumman. Går sjelf #Deletion: bortsin vägAddition, går långt bort, #Deletion: iflere månader går hon. #Deletion: vintern det blir winter, går allt ännu, kommer på en spång, #Deletion: komme går på spången, #Deletion: kommer påhinner upp till enAddition flod, på floden #Deletion: äroståAddition tvenne slädar, #Deletion: renar stå, för slädarne, men framför hvardera släden, detrenar äro förespända, för den ena en brokig,Addition för den andra en med hvitAdditionglänsandespannAddition. Menniskor finnas #DeletionderAddition icke. Flickan tänker: "Jag skall vänta här på menniskor, de komma väl, deAddition hafva gått i skogen." #Deletion: Om Hon väntar hela dagen, väntar till aftonen. Om aftonen komma tvenne karlar från skogen #Deletion. Den ena karlen frågar af flickan: "Will du ej fara #Deletion: till vårt tälthem till oss i slädenAddition?" -"Nej," svarar flickan, "Additionjag går till fots; blyges för männer." Den äldre mannen,Addition som hade en hvitAdditionlänsande ren, #Deletion: är äldre, hansäger åt den yngre #Deletion: karlen: "Tag du flickan och sätt henne i släden." -"Jag vill ej hafva någon i min släde, tag henne sjelf," svarar denneAddition. Den äldre mannen, som hade den hvitAdditionlänsande renen, tog flickan i släden och for hem med henne. Här #Deletion: finnasstå tält vid tält, och öfver alla dessa tält råda blott två wärdar. Hvardera af dem har en son. Karlarna, som kommo ifrån skogen, voro deras söner. Flickan börjar att lefva här, den äldre af de tvåAddition männerna #Deletion: som hade den glänsande renen,tager henne till hustru. De lefva länge tillsamman. En gång börjar man flytta sina tält, far en dag, två dagar, tre dagar; sedan stadnar man. Om natten blir det oväder och vargen #Deletion: kringspriderförskringrarAddition renarne. Följande dagen #Deletion: gå fara de två sönerna att uppAdditionsöka